till sist så!

Nu äntligen har vi lyckats flytta in i vår lägenhet! Det var lite att fixa innan vi kunde göra det, som t.ex. köpa kylskåp och spis. Inte direkt billiga nöjen, men väl så nödvändiga! Och sen har ju vännerna här varit till otroligt stor hjälp också! Så nu är det bara resten som fattas. Tyvärr finns det en benägenhet hos hyresvärden att skylla på att man tagit sönder inredningen och på det sättet behålla handpenningen. Så innan vi flyttade in tog vi bilder på varje hål och missfärgning vi kunde hitta i lägenheten, så slipper vi tjafs. Vi passade även på att byta hänglåset till vår lägenhet, för vem vet hur många kopior det redan finns till hänglåset som var där! Så för att ta oss in till vår lägenhet behöver vi 3 nycklar. En till porten nere, en till ”porten” uppe och en till själva dörren. Det finns plats för 2 lås till… men det känns ändå som lite överkurs!

Schysst utsikt har vi också, man ser havet! Och på andra sidan vägen har vi en bananodling där det lite nu och då går kossor och hästar. Huset vi bor i har 4 lägenheter, vi bor i en (!), under oss bor en dominikansk familj, en är tom och i en bor en familj från vår församling. Taket är platt och gjort som en stor, fin terrass, och eftersom alla dominikaner älskar skugga och inte sol så är den tom. Och så vakthunden Goliat förstås, en liten brun chihuahua som är rädd för allt och alla!

I söndags hade vi zonbesök här. Totalt i hela landet var det 65000 som lyssnade, och det med ett högsta antal förkunnare på 34000. Besökande bröderna var en från betel i New York och en från betel i Mexiko (Baltazar Perla). Och som vanligt superuppmuntrande! En broder från betel här hade ett litet tal om behov i landet/vilka mål vi har. Det finns fortfarande i landet 180 ställen, med 5000 invånare eller fler, där det inte finns någon förkunnare. Så vi har lite att göra här ännu! Och för att nå ut till alla de ställena så behövs det några tusen nya pionjärer (2,5 / församling). Lite att jobba på...

Vädret här har varit bra. Soligt, varmt och fint… och svettigt! Men, vi vänjer oss! Och fint väder är ju bra att ha när man skall till stranden. Som vi var förra måndagen. Cabarete! Hur härligt som helst att vara tillbaka där. Och som vanligt så var vi ju inte de enda vittnena som hittat dit en måndag (ledigt-från-tjänsten-dagen).

 André har slutat använda badshorts (bermudas), istället använder han chinos och mockasiner. Ja, inte på stranden då, utan till vardags. Det är nämligen bara turister som går strandklädda på stan och får betala överpriser på allt. Så för att slippa det klär man sig som en dominikan och pratar som en dominikan (eller försöker i alla fall).

 Härligt är det att åka Motoconcho (motorcykeltaxi) också! För 40 pesos: 8 kr tar de dig vart du vill! Och för 25 pesos: 5 kr åker du carro publico (en nissan sedan från -92 som inte skulle gå igenom besiktningen i Sverige på 1000 miljoner år!!!). Men sådan lyx unnar man sig bara lite nu och då. För guaguan (bussen) är ju faktiskt hela 5 pesos billigare (1kr). Och där ska vi inte ens nämna något om någon besiktning. Det är oftast en gammal, sunkig Hiace, med sneda säten och ingen dörr på sidan. För er som varit här förr så märker ni att priserna gått upp, och det gäller inte bara transporten. Men det är ju ändå väldigt mycket billigare än hemma, så vi ska nog överleva det!

Dominikanska, ya tu sabe!

Ja, nu har det då gått över en vecka igen… tiden bara flyger iväg, så jag hinner inte ens uppdatera bloggen. Resan hit gick bra i alla fall. Mycket turbulens så vi kunde inte sova så mycket, plus att det ju ska ätas och drickas stup i kvarten när man flyger reguljärt och allt är gratis! Väl framme i Santo Domingo kom Louis svåger + son och hämtade oss och skjutsade oss till Busstationen och därifrån tog vi den ISKALLA bussen till Puerto Plata (nästan 5 timmar och helt klart den värsta delen av resan). Dominikanerna tror nämligen att om det finns air-condition så måste man ha det så kallt som det går (17 grader). Men nu e vi på plats, utan frostskador!

Här bor vi hos Louis och Elizabeth, de har en ganska stor lägenhet med 2 sovrum så de tyckte att vi skulle bo i gästrummet tills vi hittar nåt annat. Och de tar ju alldeles för bra hand om oss. Under veckan här har vi hunnit med 2 möten, tjänst, kolla lägenhet, skriva kontrakt på lägenhet, träffa vänner och lite annat smått och gott.

Möten och vänner ja… Det är precis lika underbara som alltid. Och hur härligt är det inte att komma till första mötet och samordnaren spricker upp i världens största leende, breder ut sina armar, ropar Saaaaaaara och ger mig världens björnkram?! För er som aldrig upplevt det så kan jag säga att det är en underbar känsla! Och det var ju inte bara han som gjorde så… Rikets salen ligger i Muñoz, en lite bit utanför stan. Den är ganska liten, alldeles för liten med tanke på hur många som kommer till mötena, alla stolar är plaststolar, det finns inget podium utan bara en talarstol och ett litet bord åt systrarna, vi har 2 mikrofoner (en vid talarstolen och en till allt annat) och eftersom det är ute på landet så är det ganska mycket mygg och knot att slåss med – omöjlig att somna under mötet i alla fall! Vi har väldigt många barn i församlingen också, duktiga barn. Så här får man inte svara om man inte är väl förberedd och har extrakommentarer!

Tjänst har vi hunnit med 4 dagar hittills. Och en av de dagarna var en bit upp för berget. Jobbigt, svettig och jättekul. Och en underbart fin utsikt över stan och havet förstås. André lyckades träffa en intresserad man där så nu ska han få springa upp dit en gång i veckan = bra träning (det behöver han efter all den goda maten i Chile!)

Söndagkväll var vi(och 2 par till) bjudna hem till Daya och Jesús, och eftersom han är Mexikan så var det mexikansk mat på menyn, gott gott. Sen var det bröllopsDVD dags, först deras och sen vår. Kul att se andras, inte så kul att se sin egen en gång till… och sen Måndagkväll bjöd Joel och Erica hem oss ). Kul att få träffa dem och se hur de bor. Och sen är ju inte spaghetti med köttfärssås och kladdkaka till efterrätt helt fel heller!(tack så mycket, det var jättemysigt!

Annars så lade vi hela måndagen på att fixa kontrakt på lägenheten som vi ska hyra, vilket projekt! Kan ju nämna att det spöregnade hela dagen, så vi behövde ju inte vara ledsna över att missa en stranddag i alla fall! Men nu är det fixat och förhoppningsvis så ska allt vara okej. Vi har t.o.m. ett lagligt (underskrivet av en advokat)hyreskontrakt. Så nu håller vi på att försöka låna ihop grejer till lägenheten eftersom den hyrs ut omöblerad (och omöblerad betyder utan kylskåp, spis osv.) Men, det ska väl nog fixa sig. Lägenheten är fräsch, relativt stor (2 sovrum – så att mamma och pappa har nånstans att sova när de kommer!) och vi bor precis bredvid en familj från vår församling.

Nu fortsätter veckan med tjänst, möten och såsmåningom inflyttning i lägenheten! och förstås fler blogginlägg, förhoppningsvis med bilder...!

Ps. Tack till alla som kommenterar, ni är mycket uppskattade!

De sista dagarna

... av vår resa här i chile alltså. För nu sitter vi på flygplatsen i Santiago och väntar på att få checka in och åka iväg till Dominikanska.

Så.. vad hann vi med de sista dagarna här? Jo, vi åkte faktiskt till Santiago. vi åkte ditt på torsdag morgon, där inne i stan träffade vi en kusin (alejandra), som visade oss runt. Bl.a. besökte vi La Moneda (huset där president Allende dog under inbördeskriget och som nu är huset där presidenten "jobbar"), Barrio patronato ( en hel stadsdel där dom säljer alla sorters "crap" man kan tänka sig, man kan knappt gå på trottoaren för att det är packat med försäljare), Cerro San Cristobal (en hög kulle mitt i stan, där man har utsickt över hela stan...Santiago is big!), Mercado central (där säljer man grönsaker av bra kvalitét, färsk fisk, skaldjur och i mitten finns det restauranger). Det roliga med mercado central är iallafall alla turister och guiderna som pratar Bad Bad English. En försäljare var också väldigt rolig, han ropade "jag har musslor, räkor, bläckfisk, lax, problem och obetalda skulder, jag har allt!" Vi hann även med lite shopping! Inte helt fel... På kvällen var vi hemma hos Alejandra, drack nåra drinkar (hon jobbar som bartender) och pratade.

Fredag förmiddag åkte vi till Betel. Juan hade "hookat" upp oss med en broder (Jorge) som bodde i Reñaca Alto innan han åkte till betel. Så vi tog kontakt med honom och han bjöd in oss att äta lunch med betelfamiljen efter touren, myyyys. Underbart att få träffa så andliga vänner! Efter lunchen åkte vi hem en sväng (André passade på att sova siesta) och sen kl. 17.30 var vi bjudna hem till Jorges rum. Och där var vi resten av kvällen. Han hade hämtat mat från köket, bjudit in ett till par som också är på betel och vi fick även se delar av betel som man inte fick se på touren (grillplatsen, fotbollsplanen, elstängsel osv.)! Betel här i Chile är jättefint, familjen består av 130 beteliter, de har ingen tryckverksamhet här utan bara översättning till mapundung (som Mapuche-indianerna pratar), Rapa-nui (som man pratar på påskön) och vissa saker till spanska.

På lördag åkte vi (alejandra, hennes kille och vi) till Concha y Toro (och vet du inte vad det är så fråga på alko/systemet :P) vingård alltså. Andra eller tredje största i världen. Där gick vi en guidad tur på 50 min där vi fick se familjens sommarhus (4000kvm), parken (22 hektar), vinrankor i olika storlek och olika sorter och förstås lagret med Casillero del Diablo som höjdpunkt. Ska försöka få upp lite bilder därifrån och då berätta mer om druvorna och Djävulens "källare". Vi fick också prova ett vitt och ett rött vin och sen fick man ju förstås köpa deras produkter. Vi hittade en flaska som kostade 65000 pesos = 100€ som var från 1989. Hade ju varit en fin födelsedagspresent till syrran... tur att vi inte firar sånt! Sen bar det hemåt till Viña i god tid för att hinna till mötet... tji fick vi. På väg mot Viña lade vi märke till ett litet rökmoln.. som sen snabbt växte sig större och när vi kom närmare så hade polisen stängt av vägen vi skulle åka och det var världens kö. Skogsbrand som snabbt spred sig över de torra kullarna och eftersom vinden blåste mot stan så var hela Viña och delar av Valparaiso täckta av ett svart rökmoln och det regnade aska.

Sen på söndag var det först empanadas och vin med familjen, gott gott. Och sen på kvällen var vi bjudna hem till ett par vänner i församlingen, mysigt. Och idag måndag har vi packat och tagit oss hit till flygplatsen - bra sätt att fira sin bröllopsdag på va?? Antar att vi får fira lite när vi kommer fram till Dominikanska istället! 

lite bilder

Här kommer några bilder från Valparaiso och Viña del Mar

 En av hissarna i Valpo

 Utsikt över Valpo med hamnen till vänster

Det är branta backar..

 hus på hus

 på hus på hus

 Reloj de Flores

 En av "gubbarna" som var med i karnevalen

 Viña del Mar med Sausalito i förgrunden

Viña (som ni ser - mycket plattare än Valpo)

den som väntar på nåt gott...

...han blir inte fet!

Ja… vi vet att ni fått vänta på detta inlägg. Men saken är den att när man har haft så mycket program som vi hade de första veckorna och sen lugnar ner sig, går i tjänsten och åker ner på stan nån sväng, så känns det som att man inte har så mycket roligt att skriva här.

Men hur som helst, en liten sammanfattning av vad vi gjort den senaste tiden kommer här! Flera dar har vi börjat med tjänst. Det finns ju möten för tjänst varje dag här så det inte speciellt svårt att ta sig ut. Det enda som kan vara lite svårt för oss är att hitta hem till vännerna i vars hus möte för tjänst hålls. Vi har båda två träffat flera intresserade och ska förhoppningsvis hinna göra återbesök till dem under sista veckan vi är här. Och sen, om de fortfarande är lika bra, lämna över dem åt nån broder eller syster här.

Sen har vi ju gått på mötena också, förstås! Jag börjar lära mig namnen på vännerna här nu, vilket kan vara farligt för det betyder att man lärt känna dem och att man kommer sakna dem sen!

Annat vardagligt vi hållit på med under de här veckorna har varit att: tvätta kläder, prata med familjen hemma (skype och telefon), haft lite sovmorgon. Ja, det låter som att vi har varit lite lata.. och det har vi väl kanske nån dag. Men vissa nätter har vi sovit dåligt p.g.a. hundarna här. 7 stycken. Som ibland får för sig att skälla och yla hela natten. Och sen vissa morgnar som vi har planerat att gå i tjänsten så har det helt enkelt varit för kallt, ca 14-15 grader (dimma från havet) och eftersom vi ska till DR sen så har vi ju inte direkt med oss några varma kläder eller skor.

Vi har även hunnit se Viña ordentligt, tagit bussen ner och sen strosat runt i stan (Andrés favorit sysselsättning :P). Vi har sett/besökt Reloj de Flores (på svenska: blomsterklockan, inte vår klocka alltså), castillo Wulff, casinot (fast bara utifrån), stranden, några mindre shoppingcenter och en hanterverksmarknad som håller på en hel månad här. Riktigt kul med marknaden för det är inte bara chilenskt hantverk utan även folk från Peru, Ecuador, Bolivia, Guatemala, Cuba, Colombia och Egypten(!) som säljer sina grejor där.

En eftermiddag så skulle Juan och Sonia + barn och barnbarn iväg på en liten picknic till ParqueSausalito. Sausalito är stadion i Viña där man bl.a. har haft internationell sammankomst och precis nedaför finns en lagun som man gjort en fin park runt. Där var vi och drack te, åt mackor, fiskade småfisk (som en av bröderna tog hem till sitt akvarium) och hade det allmänt trevligt!

Sen så har vi ju släkten, som vi hunnit träffa stora delar av, under dessa veckor.  Vi var ett dygn i Olmué (ca 40 min. från Viña). Där har Mormors syster ett sommarhus med egen pool och en stor fruktträdgård och nästan hela den sidan av släkten var där. Varmt och skönt, med strålande sol, uppfriskande öl och piscosour, solmogna persikor osv. På kvällen bockade vi av skalv nr.2. Det kraftigaste hittills. Jag mådde tyvärr inte så bra den kvällen, hade nästan migrän… Men André satt uppe sent och pratade/vittnade för sin kusin (flaite total!). Dagen efter så åkte vi med den nya metron hem eftersom vi ville hinna hem till mötet och de andra ville stanna där längre och bada.

Andra sidan av släkten: Andrés faster + kusiner. Vi försökte ringa dem för att fråga när vi kunde komma och hälsa på, men de svarade aldrig. Så torsdag morgon tog vi helt enkelt bussen dit. Eftersom de bor ”längst bort” i Valparaiso så tog det oss över en timme att ta oss dit. Och sen har vi ju de underbara backarna att klättra upp för eller hasa sig ner för. Tack och lov så var de hemma! Och blev jätteglada över att få se oss.  Vi spenderade flera timmar där och de bjöd på lunch. Men, eftersom äldsta dottern inte var där utan skulle komma till helgen, så bjöd de oss dit igen på söndag. Så det blev en lång bussresa till, där vi lyckades möta en karneval som dansade sig genom/runt bussen så länge vi stod stilla och väntade. Sen var det middag och nästa jordbävning – denna gång en drink som heter så! Den består av rött vin, mosade jordgubbar och ananassorbet = supergott och läskande!

Vi har även hunnit grilla med Andrés morbror + familj. Vi köpte en lite köttbit på 5 kilo, majs, en massa grönsaker och gott vin. Sen var det bara att börja elda! Underbart gott! Det var kul att vi hann träffa honom för han jobbar vid en koppargruva långt norrut (Calama) och är bara hemma 5 dagar varannan vecka.

Och sen var vi en dag ut och åt med mami och papi på en av Valparaisos bästa fiskrestauranger. Inte för att skryta… men jag beställde absolut den bästa maten. En stor gryta fylld med skaldjur (och lite fisk) som egentligen var för 2 pers. men eftersom ingen ville dela så beställde jag in den åt mig själv. Man måste ju passa på när det är billigt! Och den var underbart god, så det slutade med att vi alla åt av den!

Vad mer? Jo, en dag på stranden – concon – där vi också passade på att äta skaldjur och dricka mer piscosour och bara ligga och slappa och sola på stranden. Riktigt skönt men som vanligt så var ju vattnet svinkallt, så inget badande här inte. Det räcker att man blöter fötter en stund, sen är man kall. Och sen en annan dag så åkte vi ner till stranden i Reñaca. Vi hade hört att det skulle vara surftävling där, men de hade otur med vågorna, i alla fall så länge vi var där, så det blev ingen tävling den dagen. De sa att de skulle börja tidigt nästa morgon istället, men då hade inte vi möjlighet att åka dit.

 Och sen i måndags så åkte vi på en liten utflykt till San Antonio – en av de största hamnarna i hela Sydamerika (påstår de i alla fall). Jag tyckte inte den var så stor men det var 3 stora lastfartyg inne i hamnen när vi var där och de håller på att bygga ut! Det första vi gjorde när vi kom dit var att åka ut med en tursitbåt som visade oss (och ca.40 passagerare till) runt i hamnen. Det tog ca 30 min och vi fick bl.a. veta att hamnen är 80 meter djup! Vi fick också se sjölejon (det var för dom som jag åkte dit!), pelikaner som dök efter fisk + en massa andra sjöfåglar och ett par fiskare som rensade en 2 meter lång Calamari (typ bläckfisk). Precis bredvid kajen fanns en fiskmarknad där man sålde färsk fisk och skaldjur (många sorter som jag aldrig sett förut) och som förstås luktade iiiilllllaaa – fast det är väl en del av upplevelsen!

Nu är det mindre än en vecka kvar… ska försöka få ut så mycket av möjligt av den! Så får ni höra sen hur det gick!