till sist så!

Nu äntligen har vi lyckats flytta in i vår lägenhet! Det var lite att fixa innan vi kunde göra det, som t.ex. köpa kylskåp och spis. Inte direkt billiga nöjen, men väl så nödvändiga! Och sen har ju vännerna här varit till otroligt stor hjälp också! Så nu är det bara resten som fattas. Tyvärr finns det en benägenhet hos hyresvärden att skylla på att man tagit sönder inredningen och på det sättet behålla handpenningen. Så innan vi flyttade in tog vi bilder på varje hål och missfärgning vi kunde hitta i lägenheten, så slipper vi tjafs. Vi passade även på att byta hänglåset till vår lägenhet, för vem vet hur många kopior det redan finns till hänglåset som var där! Så för att ta oss in till vår lägenhet behöver vi 3 nycklar. En till porten nere, en till ”porten” uppe och en till själva dörren. Det finns plats för 2 lås till… men det känns ändå som lite överkurs!

Schysst utsikt har vi också, man ser havet! Och på andra sidan vägen har vi en bananodling där det lite nu och då går kossor och hästar. Huset vi bor i har 4 lägenheter, vi bor i en (!), under oss bor en dominikansk familj, en är tom och i en bor en familj från vår församling. Taket är platt och gjort som en stor, fin terrass, och eftersom alla dominikaner älskar skugga och inte sol så är den tom. Och så vakthunden Goliat förstås, en liten brun chihuahua som är rädd för allt och alla!

I söndags hade vi zonbesök här. Totalt i hela landet var det 65000 som lyssnade, och det med ett högsta antal förkunnare på 34000. Besökande bröderna var en från betel i New York och en från betel i Mexiko (Baltazar Perla). Och som vanligt superuppmuntrande! En broder från betel här hade ett litet tal om behov i landet/vilka mål vi har. Det finns fortfarande i landet 180 ställen, med 5000 invånare eller fler, där det inte finns någon förkunnare. Så vi har lite att göra här ännu! Och för att nå ut till alla de ställena så behövs det några tusen nya pionjärer (2,5 / församling). Lite att jobba på...

Vädret här har varit bra. Soligt, varmt och fint… och svettigt! Men, vi vänjer oss! Och fint väder är ju bra att ha när man skall till stranden. Som vi var förra måndagen. Cabarete! Hur härligt som helst att vara tillbaka där. Och som vanligt så var vi ju inte de enda vittnena som hittat dit en måndag (ledigt-från-tjänsten-dagen).

 André har slutat använda badshorts (bermudas), istället använder han chinos och mockasiner. Ja, inte på stranden då, utan till vardags. Det är nämligen bara turister som går strandklädda på stan och får betala överpriser på allt. Så för att slippa det klär man sig som en dominikan och pratar som en dominikan (eller försöker i alla fall).

 Härligt är det att åka Motoconcho (motorcykeltaxi) också! För 40 pesos: 8 kr tar de dig vart du vill! Och för 25 pesos: 5 kr åker du carro publico (en nissan sedan från -92 som inte skulle gå igenom besiktningen i Sverige på 1000 miljoner år!!!). Men sådan lyx unnar man sig bara lite nu och då. För guaguan (bussen) är ju faktiskt hela 5 pesos billigare (1kr). Och där ska vi inte ens nämna något om någon besiktning. Det är oftast en gammal, sunkig Hiace, med sneda säten och ingen dörr på sidan. För er som varit här förr så märker ni att priserna gått upp, och det gäller inte bara transporten. Men det är ju ändå väldigt mycket billigare än hemma, så vi ska nog överleva det!