Paraguay Update

Saker som händer i tjänsten

 I Fredags så bestämde vi oss för att ta ett av mina (Andrés, jepp det är jag som fick äran att skriva idag) återbesök som aldrig var hemma. Bra att vi gjorde det, vi hittade nämligen mannen. Han frågade om vi kunde komma igen på söndag kväll, så att hans fru kunde vara med. På söndag när vi kom så satt de och väntade på oss. Först pratade vi om jobb, verktyg, traktorer och sen började vi studera. Både han och frun ville veta varför det finns så mycket lidande och problem. Båda två har nämligen hört från deras religiösa familjer att det är gud som straffar oss om vi inte går i kyrkan varje dag. Bäddat för oss, gissa vems förklaring de tyckte bäst om? Det kunde inte annat än att hålla med om vad Jakob 1:13 säger. Och vi kunde inte annat än le på vägen hem därifrån. Idag ska vi fortsätta studera.

Saker man ser ute i tjänsten

Marknad "BIG AS(s)" är inte så stor att den förtjänar det namnet. 

Den här falken har börjat jaga coolare grejer än småfåglar och möss. 

På möte i Nueva esperanza (New hope). Båda äldste bröderna behagade vara borta samtidigt från våran grupp. Så vi fick hoppa in och hjälpa till, det blev en tvåmans show by Jair and Andrés. Härliga vänner i den gruppen.

André har en ljus idé. Podiet är utformat för bröder storlek XS

Landskapet här efter skörden. Rödare och torrare än vanligt. Ser ni dammolnet där längs horisonten till vänster? (om inte, öppna bilden och zooma :P) Så ser det ut efter varje lastbil som kör förbi här. Och när det blåser, vilket det gjorde i flera dagar, så har man det underbara röda dammet ÖVERALLT! I litteraturen, i bibeln, i håret, i öronen och näsan, i kläderna, i huset osv. och hur fötterna ser ut ska vi inte ens prata om.

När det är torrt så måste man passa på att elda!

Och nu, äntligen, har hösten kommit! tidigare än vanligt, men det är vi bara tacksamma för! Så här vackert var det igår när vi gick hem från våra studier. Allt det torra och dammiga har försvunnit. Och vi behöver inte svettas mer!! Normal dagstemperatur i nuläget är 27-30 grader = svalt och skönt.

Det är inte så ofta som ni får se hur Paraguay ser ut på riktigt eftersom vi bor på ett väldigt "brasse-ställe". Men lite nu och då så dyker det riktiga Paraguay upp. Som t.ex. den här lastbilen. Lägg märke till alla detaljer som är målade på varje liten brädstump! Ger lite myskänsla.

tiden går fort när man har roligt

Förra veckan hade vi "utlännings-vecka" här... Vi hade besök av två systrar som funderar på att flytta hit, den ena från Finland och den andra från Florida. Och våra grannar hade besök av ett par från Italien som tjänar som pionjärer i södra Paraguay. Kul! Men det betyder ju inte att det var fest hela veckan... vi går ju i tjänsten också!

Paus i skuggan!

Vem sa att gungor är bara för barn? 

Fin blomma, igen. Det finns många såna här...

Sen har vi ju fyllt 4 år. Som gifta alltså. Vår bröllopsdag firade vi med att gå på möte och hålla tal. Romatiskt... :P  Men vi hade fest hela veckan sen istället! 

Middag med gott vin!

Presenter från vännerna.

Moln och sol - ska vi föreställa, enligt Geovana som gjorde målningarna.

Vännerna här i församlingen fixade alltså en fest för oss! Med plockmat och charader.

På onsdag var vi till Salto! Dags igen att bunkra upp med godsaker som ni ser på bilden. 

På vägen hem stod en "cowboy" mitt på vägen och viftade med sin hatt. Han stoppade trafiken så att de skulle kunna flytta över sina kor till hagen på andra sidan vägen utan olyckor. Inte varje dag man ser sånt...

Tjänsten här fortsätter. Vi har börjat bearbeta vår distrikt mera på djupet nu. Använder andra metoder för att nå så många som möjligt. Detta gör att nya återbesök haglar in. Måste köpa ett nytt anteckningsblock nu.. men det är ingen utgift vi gråter över. Det känns verkligen att vi behövs här! Vilket ju är en underbar känsla. Folk som vill lära sig mer finns det gott om. Så det är egentligen bara upp till oss hur sent vi vill vara ute på kvällarna. Vissa dagar kommer vi hem först efter klockan 9 på kvällen, trötta, svettiga - men glada! Och varför blir det så sent? Jo, här kan du inte bara komma, dra fram boken, läsa lite och sen gå därifrån. Här är den sociala delen superviktig. Du måste ta dig tid att prata ditt och datt, fråga om familjen, jobbet, hunden osv så att de känner att du vill vara deras vän och dricka tereré förstås! Ibland blir vi även bjudna på mat! Och det är då, när de lär känna dig och börjar lita på dig, som frågorna börja komma på allvar. 

Jag har även lagt in de 2 första "Kevin-filmerna" (eller Caleb på spanska, Pedro på portugisiska) i mobilen och passar på att visa dom för min studiers barn när jag är där. I tisdags visade jag film nummer 2 för barnen till en kvinna jag studerar med. Den är ju inte lika lång som den första, så när filmen var slut säger 3-åringe (som annars är jättetyst och blyg) "jag vill se mer". "Okej, men då blir det samma video som förra veckan " sa jag. Inga problem, tror att jag skulle kunna ha den på repeat under hela studiet...! Och va de lär sig! Underbart att se hur organisationen ger oss hjälpmedel som fungerar så bra, det är bara vi som är lite sega på att använda dom... försöker nu förbättra oss på den delen! 

“Koʼã marandu porã oñeʼẽva Ñandejára Rréinore oñemombeʼúta oparupiete ko yvy ape ári.”

 (Mateo 24:14)