Ni kommer inte att tro er ögon och öron...

1. Det regnar skalbaggar

På riktigt alltså. Vi sitter inne och kvällsfikar och det låter verkligen som att stora regndroppar slår mot vårt tak, men det är inte regn. Det är skalbaggar som är ute på sin kvällsflygtur och som ni säkert vet så har de inte särskilt bra kontroll över sin flygning.

 I lördags när mötet skulle börja var vi utan ström, något som annars inte händer särskilt ofta här. Elton körde fram sin bil bredvid rikets salen och kopplade en lite strålkastare till batteriet på bilen som sedan drogs in i salen genom ett fönster. Talaren fick även Andrés ficklampa upphängd ovanför talarstolen så att han skulle se lite bättre. Men eftersom vår lilla strålkastare var det enda som lyste inom flera kilometers radie så kan ni ju tänka er hur många skalbaggar som drogs dit... Jag räknade till över 20 st som låg på rygg på golvet när mötet var slut. Mysigt.

Däremot har vi inga bilder på alla dessa skalbaggar.. så det får bli bilder från vår dagliga fruktstund istället.

2. På söndag efter tjänsten blev vi bjudna på lunch. Jair och Solange från vår församling och hennes syster+man och barn som studerar. Vad det var för mat? Grillat förstås! Chorizo och oliver att plocka i sig till "förrätt" och sen underbart gott kött! Det är verkligen nåt de är duktiga på här.

Sen åkte vi iväg och köpte mjukglass och coca-cola till efterrätt! mumma. Och som ni ser på storleken på glasshinken så fick alla äta så mycket de ville! (cola flaskan är en 2 liters och ja, hinken var fylld med mjukglass).

Jair bjöd oss också på honung, rakt ur en av bikuporna som han har på sin gård. 

3. Har ni sett så underbara havrekex? Supergoda. Vill ni veta vem som gjort dem? Sara. Ja, ni läste rätt. Jag sa ju att ni inte skulle tro era ögon... Men när det inte finns godsaker att köpa så blir man illa tvungen att prova göra själv. Och sen har jag ett nytt favoritprogram som jag kollar på - masterchef australia, vilket ju ger en hel del inspiration också. Sen att lyckas åstadkomma något här när ingredienserna du vill använda inte finns och jag än så länge bara har en dålig gasugn är ju en bredift i sig. Bara jag får köpt en bättre ugn ska vi nog hitta på mer godsaker.

4. De hade äntligen fått in NATURELL YOGHURT när vi handlade i fredags! oh happy day! Det var knappt så att JAG trodde mina ögon. Jag tömde hyllan, så nu är de utan igen.

5. Någon som tyckte att kaktus är en tråkig blomma? Då får ni ändra er uppfattning nu. Så här ska de se ut.

Fast det är klart... det är ju lite svårt att ha den här jätten inomhus...

efter regn kommer sol

Som ni säkert förstår av det långa uppehållet mellan inläggen så har det inte hänt så mycket här. Visst, vardag i all ära kan ju vara nog så roligt! Men när det regnar 3, 4 dagar i streck så att man knappt vågar sticka näsan utanför dörren så finns det tyvärr inte så mycket att skriva om eller ta bilder på.

Sen så måste vi väl få klaga lite på värmen som kom efter regnet också... Helt otroligt vilka temperaturskillnader det kan vara här. Från 17 grader och regn till 40 grader och strålande sol på några timmar, inte dåligt. Och som ni säkert förstår så kan det ibland vara väldigt svårt att klä sig rätt för tjänsten. Man vaknar lite småkall och tar på sig både leggings och kofta/jacka och efter en halvtimme i tjänsten håller man på att rinna bort. Så av med koftan och om det är möjligt även leggingsen - som man ju då istället får gå och bära på. Underbart.

Skolan på Guarani gick bra, sade de som förstod något av den i alla fall. Både jag och André hade varsin viktig detalj och vi lyckades båda två uttala det förståeligt! Systern som hade tal två har Guarani som modersmål, men eftersom det under en väldigt lång tid var förbjudet att lära sig Guarani (dessa diktaturer som ställer till det) så kan hon inte läsa Guarani. Så hela hennes tal var skrivet på spanska som hon friöversatte uppe på podiet.

Denna vackra orkidé finns nu i vår rikets sal

Annat som hänt: Marcos (Moises brorsa som hyrt vårt hus) har åkt hem till Chile för att jobba. Han hoppas kunna komma tillbaka hit om 7-8 månader. Lagom tills vi ska åka tillbaka till Finland, så att han kan hyra vårt hus igen... :)

De tre chilenarna

En systers man var med i en motorcykelolycka i fredagskväll. Tack och lov så använde han hjälm, nåt de flesta här inte gillar att göra, så ett brutet lårben blev den värsta konsekvensen. De opererade honom på lördagmorgon, satte fast en metallplatta med skruvar som ska hålla benet på plats för att läka rakt. Det lär ju ta ett tag innan han kan springa igen. Men annars mår han bra. Och här hälsar man på den som är inlagd minst en gång om dagen. Även vi - man tar seden dit man kommer. Han behövde ju inte vara ensam i alla fall...

I söndags tillbringade vi eftermiddagen hos Diego och Marciana. Vi drack tereré, åt glass, karlarna kollade fotboll och kvinnorna kollade bilder både från Finland och härifrån. Vi var också ut en sväng med denna söta krabat.

Nu hoppas vi på lite bättre tjänsteväder, så att vi får möjlighet att någon gång hitta våra återbesök hemma! Ha det bra!

Obs! Detta är inte vårt återbesök även om vi träffade den i tjänsten...

Vi väntar på att de här ska bli mogna...

tjänst, godis och lekar

I söndags träffade jag en riktig apa i tjänsten.

Jag är ganska säker på att han heter Herr Nilsson.

Senare samma dag så åkte vi till Nueva Esperanza för att vara med på en överraskningsfest. ”Surprise!”. Specialpionjärerna där hade varit och hälsat på sin familj i Argentina och nu ville de andra i gruppen där ha en välkomna-tillbaka-fest för dem. Vi blev lägligt inbakade i denna fest eftersom ju vi också kommit tillbaka och Moisés brorsa Marcos fick se det som sin avskedsfest eftersom han åker tillbaka till Chile nästa vecka. 3 in 1. Inte dåligt.

Marcos och André

Först åt vi lite, sen lekte vi och sen var det dags för tårta. Tur att man inte är diabetiker, annars hade vi nog behövt 2 liter insulin för att överleva alla sötsaker och läsk! (enligt Andrés beräkningar alltså)

En av lekarna var dragkamp. Inte för att skryta men mitt lag vann… 

När det sen var dags för säckhoppning såg jag till att vara fotograf. Har nämligen en känsla av att laget jag hade varit med i skulle förlorat. Man vet ju vilka svagheter man har.

Vi fick den här teckningen av Vania som en liten välkomstpresent. Ser ni vem den föreställer?

Måndag var en riktig slappardag. Och sen har det varit tjänst de andra dagarna. Igår i tjänsten träffade jag denna lilla hinkbadare. Har man ingen pool så är ju detta ett alternativ. Nu ska vi se om vi hittar några hinkar som vi skulle rymmas i!

Nu ikväll ska vi för första gången ha teokratiska skolan på Guarani. Så vi lär inte förstå så mycket. Jag bad Andrea översätta en viktig detalj åt mej. Får se om jag vågar försöka mej på att svara på Guarani. Resultatet får ni i nästa blogg.
Nu ska vi fortsätta mumsa på dessa härliga jordnötter som en syster gav oss!

back in business

Hej alla kära läsare! 

Nu äntligen är vi tillbaka i Katueté. Vi har haft en skön sommar – bortsett från kylan och jobbet då.

 Resan hit gick enligt omständigheterna bra. Vi var flera timmar försenade från Helsingfors vilket gjorde att vi fick springa genom Heathrow för att hinna med nästa plan till São Paulo. Väl framme i där så insåg vi att våra väskor inte hade sprungit för att hinna med flyget. Så vi fick resa vidare till Paraguay utan vårt bagage. Inte så lyckat eftersom vi skulle rakt till vår områdessammankomst. Andrés väskor kom på fredag morgon, ett och ett halvt dygn senare än oss. Vi hämtade väskorna, bytte om (jag hade en klänning i mitt handbagage! … man har väl njurar, som vi brukar säga) och tog första bästa fullpackade buss till sammankomsten. Vi kom fram dit precis innan eftermiddagsprogrammet skulle börja. Perfekt tajming.

 Mina väskor behagade komma ett dygn senare, lördag morgon. Vi fick ju i alla fall tillbaka våra väskor. Lite mera synd var det om damen som var före oss i kön på lördag morgon när vi hämtade mina väskor. Hennes bagage hade varit försvunnit sen Juli…

 På söndag fick vi vara hela dagen på sammankomst! Som mest var vi 672 närvarande och 3 stycken blev döpta – bland dem en syster från vår församling!
Här kommer lite intressant fakta om verksamheten här som vi fick höra.
Förra tjänsteåret (2013) slogs det många nya rekord här i Paraguay.

• I augusti var antalet förkunnare 9103, högsta någonsin och det innebär en 5% ökning från förra året
• Vi är nu över 1000 pionjärer (heltidsförkunnare) i landet.
• Det bildades 7 nya församlingar
• Och leddes 14700 bibelstudier

Om någon fortfarande undrar varför vi åker hit… läs de senaste 6 raderna igen.

Efter sammankomsten var vi ut och åt med ett par som vi lärde känna förra året. Vi hittade en mysig Japansk restaurang i en galleria. Vi passade även på att köpa dessa fina garderober!

Roligt eftersom vi kollat på liknande garderober på IKEA men konstaterat att de inte fick plats i våra resväskor. Och de här var dessutom billigare…

Nu är vi då som sagt på plats hemma, i vårt hus här i Katueté. Vädret är lite sisådär. Våren har precis börjat och det är fortfarande mulet, regn, kalla vindar och bara 18-20 grader. Men vi lär nog hinna svettas senare. Igår när vi skulle gå till mötet var vi glada över att ha införskaffat gummistövlar. De underlättar verkligen för oss i den här leran. Och i församlingen är de inte sena att använda oss, igår hade vi varsitt övningstal och sen en demonstration på tjänstemötet.

 Annat roligt som hunnit hända under de 4 månader vi varit borta är att vi fått 2 nya förkunnare + systern som döpte sig och en ny biträdande tjänare. Vi ska även börja ha vissa möten, bl.a. skolan, på Guarani. Inte varje vecka, men tillräckligt ofta för att vi nu får börja försöka lära oss det språket också. Det kan bli intressant…

Lite tjänst har vi också hunnit med, mellan regnskurarna och vi börjar redan ha en rejäl lista med namn på personer som vi ska besöka igen. Förhoppningsvis blir det många studier!
Första dagen vi var ute i tjänsten, första huset jag tog så säger mannen så här
 - Ni är Jehovas Vittnen, eller hur?
 - Ja
 - Jag fick inbjudan till er sammankomst och jag ville så gärna komma! Så vi planerade att åka ner dit på söndag (2 timmars resa) men så hände något så vi kunde inte åka… Jag ville höra talet ”vad är sanning” det lät verkligen jätteintressant! Finns det inte någon som har spelat in det eller filmat så att jag skulle kunna få höra åtminstone det nu i efterhand?

Ja… vad svarar man. Nu på lördag ska vi dit med en inspelning av talet. Och hans flickvän har redan sagt att hon vill studera Bibeln.
Så, ja, som ni förstår så är vi väldigt glada över att vara tillbaka här! Och även om skrivande inte är min starka sida så lovar jag att försöka hålla er uppdaterade om vad som händer här!

// Sara och André