Efter passkontroll och
tull så kom vår förbeställda taxi och mötte upp oss. Första gången någon väntar
på mig med en skylt med våra namn på, nästan så att man kände sig lite viktig!
Taxin var ju inte jättestor, så detta blev resultatet:
Vi fick bo hos en
pionjärsyster som bor precis bredvid betel med sin hund och sin katt. Nåt
mycket mer vettigt gjorde vi inte den dagen, åt lite god paraguayansk mat och
sen va det tota skööönt som gällde. För på lördag var det lång tjänstedag som
gällde. Vi var en grupp på 10 personer som åkte till ett ”lantdistrikt” en
liten bit utanför stan. Det var ett och ett halvt år sen någon hade gått där,
så behöver jag säga att tjänsten var bra? Det enda lite svåra är att många här
pratar Guaraní eller en blandning av spanska och guaraní. Hittills har vi lärt
oss att ”jaha” är det samma som spanskans ”vamos”, ”y” (uttalas nästan som
finskans y) betyder vatten, och ”bajshapá” – cómo estás. Eller bajs apa… det är
så vi kommer ihåg det i alla fall. Vi var ute i tjänsten från kl.8 till kl. 18
med en 3 timmars matpaus/siesta mellan 12 och 3. Det finns en familj vittnen
som bor där ute så vi gjorde mat, åt och sov under deras mango och lime träd.
Inte så tokigt. Och så fick vi lära oss att dricka Tereré.
Tereré är samma som mate
men med iskallt istället för varmt vatten, svalkande gott!
På söndag tog vi oss en
ordentlig sovmorgon. Vi hade ju nåra timmars förlorad sömn att försöka ta igen.
Och sen på eftermiddagskvällen var det möte.
Måndag sen så var det
dags att besöka betel. Moisés hade bokat in oss först på lunch och sen en
guidning. Vi lärde oss en del om Paraguay och träffade många mysiga vänner. Sen
fick vi även träffa samordnaren för tjänstekommittéen som berättade att alla
våra papper från Uppsala hade kommit fram, med vanlig post! Helt otroligt, för
som han sade så brukar det inte fungera att skicka med vanlig post. Så nu är vi
alltså officiellt i Paraguay.
Klockan 22:30 steg vi på
bussen som tog oss hit till Katueté. Resan på ca 400 km tog 6,5h. Men va gör
väl det när sätena på bussen är så kallade ”semi-cama” (halv-bädd) som går att
luta bakåt så att man nästan ligger, vilket gör att det går ganska bra att
sova! Jag ställde in larmet på min mobil så att vi vaknade ca 15 minuter innan
vi skulle stiga av. Och vad är det första vi ser? Jo, en John Deere
återförsäljare, en Agrimarket (typ) som säljer skördetröskor, plogar osv. och 4
stora silos. Välkommen hit – känn dig som hemma! Moisés och Vania väntade med
frukost och sen kom en syster som vi får bo hos tills vi hittar något annat och
hämtade oss.
Mer om vännerna här och
våra första dagar i Nyykaabi, förlåt jag menar förstås Katueté, nästa gång!
Jasså ni får bara kall mate istället för varm mate (läs med Kokkola brytning) :) för oss glömska, vad är mate eller terere?
SvaraRaderaVem hade trott att ni skulle flytta till Nykaabi? Ser framemot bild på er Rikets Sal eller var ni nu har möten!? :) kul att läsa, o kul med bilder. Varmt låter underbart när vi kämpar på i blåsten. Fast ikväll var det 8 grader när vi åkte genom det österbottniska Nykaabi! Kramiz
Kul att ni kommit fram o att allt verkar ordna sig så bra! Ska bli roligt att följa er på bloggen. Och, vi tycker INTE synd om er för att det är varmt- nåja, blir det 50 i jan så, kanske!
SvaraRaderaKämpa på, ni kommer att göra ett bra arbete!
(Går faktiskt att köpa Mate i Jeppis också)
Kramar från oss!!
Hej å hå! Fint att d gick bra å att ni kom fram som ni skulle! Kan väl knappast jämföra vår tjänst här med den ni får uppleva där, men ändå utför vi samma jobb men nu på väldigt olika ställen på jorden! Å vi förmodar väl att Jehova ser oss hela bunten trots tidsskillnaden ;)
SvaraRaderaKämpa på!
Kram från M&J&I&R