en sån dag

Kl 5 morgonen vaknar vi av en arg gymnastiklärare som hyperventilerar genom sin visselpipa. Eller ja, det var vad vi trodde i alla fall. Konstaterade sen att det var en syrsa (verkade mer logiskt) som behagade ha konsert för oss. Men, var??! Upp ur sängen, fram med ficklampan och ut på syrsa-jakt i nati-paiton. Hittade den lilla rackaren i duschen. Om den befann sig där för den goda akustiken eller för att tvätta sej får vi nog aldrig reda på.

Efter den tuffa morgonduellen hade adrenalinet kickat in och det blev svårt att somna om när det övriga djurlivet började vakna till liv. Låg envist kvar i sängen bara för att det är enda gången på dagen som vi inte svettas. Hint: senare, ute på distriktet, ca kl. 9 ser vi en termometer som upplyser oss om att det redan är 40 grader....it's gonna be a long day.

Möte för tjänst hålls kl. 8 varje morgon och sen traskar vi från hus till hus några timmar, eller från skugga till skugga som vi brukar kalla det här. På förmiddagarna är det oftast kvinnorna som är hemma. Här städas, tvättas och kokas det hela morgonen varje morgon, men de tar sig ändå oftast tid till att lyssna till oss.

 ...för vem kan väl stå emot dessa härliga flin. Eller grin.

Vid 11-tiden börjar det bli mer och mer olidligt och vi börjar gå hemåt. Här går ingen ut mellan kl 11 och kl 16 såvida det inte är ett måste..och alla affärer har stängt från 12-14. Väl hemma är det först till kvarn vad gäller duschen och efter ivrigt skrubbande och fotfilande..har fötterna fortfarande en läskig orange ton.

Eftersom vi inte har någon air condition (som de flesta här faktiskt har!) så får vi turas om med att sticka in huvudet i frysen.

 Is this the way to get a "brain-freeze"?

Lunch! Här kan man inte planera i förväg vad man vill äta, utan får äta det som man råkar ha tillgång till. Detta utgör inget problem för lokalbefolkningen eftersom de äter i princip samma mat varje dag. Men vill man ha variation gäller det att vara påhittig, precis som S..;)

Sen finns det tid till att ta en siesta om man känner för det..vilket vi gärna gör p.g.a vår förstörda skönhetssömn denna morgon. Och precis när man ligger där och tycker att livet är rätt härligt ändå, så känner man någonting som rinner ner för benet... "Gaaaaaahh!!!" Skräckslagen sätter man sig upp bara för att inse att, "jag svettas....i knävecken!!" Dags att ta en till tur till frysen...

"tota sköööönt"

Nångång efter kl. 16 brukar vi våga ge oss ut igen, nu till våra återbesök och studier. Om de visar sig vara hemma, så bjuder de oftast in oss att sätta oss i skuggan samtidigt som de ojar sig över hur vi kan gå i denna hetta. Har vi tur så bjuder de även på en uppfriskande tereré och då känner vi oss nästan oövervinnliga igen. Fram med boken, börja läsa...tills vi kommer till andra paragrafen. "Men va tusan??!"...nope, kissade inte på mig den här gången heller..bara konstigt placerade svettkörtlar som gör sig påminda. Men vad gör väl det i längden... När vi sen går hemåt igen vid 7-, halv 8-tiden när solen går ner, skuggorna växer och temperaturen sjunker till mänsklig nivå, så tänker vi bara på vilket fantastiskt distrikt vi har och vilket privilegium det är att få vara här....och kanske lite på den kommande, välbehövda duschen.